seperti biasa, tinta tercoret tatkala ada yang perlu diluah,
tatkala ada yang perlu dikongsi,,,
tadi, tertengok gambar sahabat-sahabat yang dah khatam, pergi terima anugerah..
( points di sini ialah = saya nak khatam jugakk,,, bukan saya nak anugerah )
i am very happy for them,, but i am sooo sad to see them,,
sooooo sad,,,
i just want to be like them,, masa ni, takpayah la nak rasa menyesal tak usaha since form 1
form 1 was my annoying year - everything happened there
thanks for all of them coz being such a nightmare for me,,
form 2, koya time,, semua benda nak masuk, sampai akademik, hafazan, semua tak terkejar..
and now, i just realise the first missions i've being in KOPU,,
what are them ?
> be an excellent student
> be a true hafizah, a true muslimah
> be a good student to the teachers, be a good friend to my friends, be a good person to all around me
so, as i've realise these things,,,
barulah terhegeh-hegeh nak usaha semua benda ni,,
hati berkata, faiqah, takpayah nak rasa menyesal la,, tak guna dah awak nak menangis masa ni,,
nafsu berkata, awak memang lemah faiqah, takde guna dah kalau baru nak usaha sekarang,,
namun alhamdulillah, iman masih membantu dengan berkata,,
takpe faiqah, awak patut bersyukur dan berterima kasih kat Allah, sebab at least Dia masih bagi awak peluang untuk berubah, buat awak sedar,, masih ada kawan-kawan awak yang lain, yang masih xdisedarkan dari dunia khayalan mereka,, awak patut bersyukur faiqah,,
and, what I can say is, THANK YOU ALLAH, for everything,,
i know, hikmah is everywhere
please, always stay beside me and help me not to stream down my tears again for this,,
terima kasih Allah, i know that all of this,
shows your love to me :)
ALHAMDULILLAH :)
# keep smiling, ya :D





No comments:
Post a Comment